Det är i många fall dyrt att besöka en läkare i USA, medan det är relativt billigt att gå på ett läkarbesök i Sverige. Men varför är det så – och hur skiljer sig det svenska sjukvårdssystemet från det amerikanska? Det tar vi reda på i den här artikeln.
Hur skiljer sig amerikansk sjukvård från svensk sjukvård?
Världens alla i-länder lägger i genomsnitt 9,5 procent av sin BNP på sjukvård. I Sverige ligger den siffran på omkring nio procent. USA har en betydligt dyrare sjukvård i jämförelse med andra i-länder såsom Sverige. I USA spenderar man 17,6 av landets BNP på sjukvårdsrelaterade kostnader.
Nedan bidrar vi med mer konkreta exempel på hur sjukvården fungerar i Sverige kontra USA.
Hur fungerar sjukvården i USA?
I USA är cirka 92 % av medborgarna täckta av en sjukvårdsförsäkring. Det innebär att deras sjukhusvård antingen är gratis eller kraftigt subventionerad av ett försäkringsbolag. Strax över 8 % av befolkningen, det vill säga cirka 27 miljoner medborgare har ingen sjukvårdsförsäkring.
Samtliga av de oförsäkrade medborgarna måste betala dyra priser för vård om de blir sjuka eller skadar sig. Det är vanligt att amerikanarnas arbetsgivare inkluderar en sjukförsäkring som löneförmån, men man kan även skaffa en privat sjukförsäkring eller uppgradera den sjukförsäkring man får av sin arbetsgivare.
Hur dyrt är det med sjukvård i USA?
Ett vanligt läkarbesök kostar omkring 600 kronor, medan det kostar mellan cirka 40 000 och 250 000 kronor att behandla ett brutet ben. Att vara inlagd på sjukhus kostar cirka 13 000 kronor per natt exklusive mediciner, utredning, behandling och eventuell uppföljning av ett läkarteam.
Vad kostar en privat sjukvårdsförsäkring i USA?
En genomsnittligt prissatt privat sjukförsäkring kostar cirka 5 000 kronor per månad i USA. En genomsnittligt stor amerikans familj betalar cirka 10 000 kronor per månad för en genomsnittligt prissatt sjukhusförsäkring. Det motsvarar en årskostnad på 60 000 respektive 120 000 kr/år.
Lästips: Så mycket kostar intensivvård per dag i Sverige
Hur fungerar sjukvården i Sverige?
I Sverige måste man betala en patientavgift på mellan cirka 200 och 300 kronor för att träffa en läkare. Det finns även en maxtaxa som ligger på 1 150 kr. Den medför att ingen behöver betala mer än 1 150 kr per år för att besöka öppenvården. Högkostnadsskyddet gäller inte om man blir inlagd på sjukhus.
Den svenska öppenvården finansieras av skattemedel, och det är relativt ovanligt med privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige. Privata sjukvårdsförsäkringar sänker inte det pris som gäller för den försäkrade, när denne ska få vård i Sverige. De ger försäkringstagarna rätt till privat specialistvård med obefintliga vårdköer.
Är det alltid gratis att få vård i Sverige?
Tandvård är avgiftsbelagt i Sverige, och detsamma gäller för de ingrepp som staten klassar som skönhetsoperationer. Man kan ibland få en subventionerad skönhetsoperation, likt en bröstförstoring om man har bröst som skiljer sig i storlek och man mår dåligt av det.
Men som tumregel måste du bekosta din skönhetsoperation ur egen ficka. Det förtydligar vårdportalen 1177. De har skrivit ett bra svar till en tjej som vill förminska sin näsa, och undrar om det inkluderas i högkostnadsskyddet.
Läs mer: Vad är hemtjänst och vad inkluderas?
2 sätt att finansiera sjukvård som inte är gratis
1. Privatlån, med en ränta på cirka 7,5 %
Att ta ett privatlån är en bra idé om man är tvungen att bekosta sin vårdinsats med egna pengar. Det är även fördelaktigt att konkurrensutsätta bankerna, genom att jämföra låneerbjudanden via en låneportal. Om du gör så tvingas långivarna tävla om att ge dig det bästa lånet.
Här hittar du en bra resurs om hur det funkar med lånejämförelser, med bra information och sammanställningar av lån.
2. Snabblån, med en ränta på cirka 39 %
Ett snabblån är en bra idé om man exempelvis måste finansiera en reparation av bilen, så att man kan ta sig till jobbet. Tumregeln med snabblån är att man ska tjäna pengar på det, exempelvis genom att slippa en påminnelseavgift för en faktura som man inte har råd att betala.
Att ta ett snabblån för att finansiera sjukvård som inte inkluderas i högkostnadsskyddet är alltid en dålig idé.